Då ett foster utsätts för alkohol påverkas varje cell och därmed kan skador uppstå i hela kroppen. När inre organ drabbas kan det resultera i olika problem i matsmältningsapparaten. Det är därför vanligt att personer med FASD har nedsatt förmåga att smälta mat, ta upp näringsämnen och göra sig av med gifter. Problem med att både ta upp och lagra energi syns särskilt på barn, som ofta är små och magra. Även barn som äter mycket mat kan få vitaminbrist som en följd av dåligt upptag av näringsämnen.
Det gäller att hitta en balanserad och allsidig kost. Att äta dagens största mål mitt på dagen och ett lättare mål på kvällen fungerar oftast bäst. Regelbundna måltider och lämplig kost är självklart bra för alla, men i synnerhet viktigt för personer med FASD. När blodsockret hålls på en jämnare nivå minskar både fysiska obehag och beteendeproblem.
Symtom från mage och tarmar är vanligt, till exempel halsbränna, magsmärtor, utspänd buk efter måltid, diarré, steatorré (fettrik flytande avföring som beror på nedsatt förmåga att tillgodogöra sig fett ur kosten) för att nämna några. Överkänslighet för gluten, laktos och kasein (mjölkprotein) kan orsaka irritation i tarmarna, men anses också kunna påverka beteendet. Även ämnen som finns i exempelvis nötkött, vit fisk, kyckling, ägg, majs, soja, jordnötter, betsocker, frukt som innehåller naturliga salicylater (till exempel äpplen, vindruvor och gurka), choklad samt färgämnen och vissa tillsatsämnen (E-nummer) har visat sig kunna påverka beteendet hos en del känsliga barn.
När kroppen inte kan ta upp tillräckligt med näringsämnen finns det en del man kan göra för att förbättra upptaget. Till exempel är väl tillagade och finfördelade födoämnen lättare för kroppen att smälta, kött kan gärna vara malt till färs. Fullkornsprodukter är nyttigt, men kan också vålla problem för en känslig mage. Produkter utan fullkorn, som vitt bröd och pasta, ger dock snabba kolhydrater som får blodsockret att höjas hastigt, vilket man vill undvika.
Råa grönsaker och brunt ris rekommenderas normalt, bland annat för att det innehåller mer vitaminer, men om barnets skadade matsmältningssystem inte kan ta upp vitaminerna har de ingen nytta av det. Det kan då vara ett bättre alternativ att använd kokta grönsaker och frukter.
Tarmflora
Goda tarmbakterier är bra för den allmänna hälsan. Acidofilus och bifidus kan vara bra, om man tåler mjölkprodukter. Mjölksyrejästa grönsaker (pickles) eller surkål som har fått jäsa naturligt innehåller också goda bakterier.
Socker
Socker är omdebatterat och i viss mån omtvistat bland forskare. Det finns de som påstår att det är närmast ett gift, medan andra menar att det inte påverkar oss negativt alls. Sannolikt finns individuella skillnader i hur vi reagerar på socker. Oavsett vad forskarna säger menar de flesta föräldrar dock att socker påverkar barnens beteende, aktiverar hjärnans belöningssystem och skapar beroende. Det går inte heller att bortse ifrån att sockerrika produkter ger tomma kalorier och få näringsämnen.
För den som sedan tidig ålder blivit van vid att allt ska smaka sött kan det vara svårt att tycka om osötad mat. När barnen blir lite äldre väljer de själva vad de ska äta och risken är att det blir sötsaker istället för mat som kroppen behöver. I många produkter, som fruktyoghurt, Risifrutti, juice, nyponsoppa med mera finns dolt socker, men även vissa brödsorter, flingor, leverpastej, kaviar och annan processad mat kan innehålla upp till 10 % socker. Sockerinnehåll står alltid angivet på förpackningen och vill man hålla nere sockerintaget gäller det att välja rätt.
Det finns forskning som visar att socker gör att de naturligt förekommande svamparna i tarmarna förökar sig onormalt, vilket orsakar irritation i tarmarna. Symtom kan då bli olika typer av svampinfektioner. Det kan vara värt att prova att utesluta socker helt, eller minska sockerintaget radikalt och samtidigt öka mängden goda tarmbakterier för att få bukt med problemet. Sök läkare om det inte ger med sig.
Födoämnesallergi/intolerans
Många, både barn och vuxna, lider av olika typer av intoleranser/allergier och det kan ibland vara svårt att komma fram till vilka födoämnen som orsakar problemen. Om man för dagbok över kosten och eventuella reaktioner hos barnet kan man ibland upptäcka vad som är orsaken.
Hittar man inte vad som orsakar reaktioner kan man överväga uteslutningsmetoden. Den innebär att man under en period följer en mycket ”ren” diet som består av enkla livsmedel där det endast finns en liten risk för intolerans och sedan introducerar man ett nytt födoämne åt gången och ser om det blir någon reaktion innan man introducerar nästa ämne. Denna metod är dock tidskrävande och kräver mycket arbete och hjälp av någon med erfarenhet och kunskap om näringslära, gärna en dietist.
