Med fokus på barn utsatta för alkohol under fosterstadiet
Nordens välfärdscenter har släppt rapporten “How to strenghten the focus on children affected by prenatal alcohol exposure to help them lead a good life”. Rapporten handlar om ett stärkt fokus på barn exponerade för alkohol under fostertiden. Större medvetenhet kring fetala alkoholspektrumstörningar, FASD, och hur det kan förebyggas, identifieras och behandlas skulle hjälpa till att ge de drabbade barnen och deras familjer bättre förutsättningar och möjligheter till ett bra liv. I rapporten ger Nordens välfärdscenter rekommendationer till de nordiska länderna i hur de bör prioritera och stärka arbetet med FASD framöver. Rekommendationerna handlar om att utbilda multidisciplinära hälso- och sjukvårdsteam om FASD samt att utforma individuellt anpassat stöd. Den 8-9 mars anordnar FAS-föreningen Sveriges första konferens om alkoholrelaterade fosterskador för barnläkare och barnpsykologer, Fokus FAS.
- Vi behöver mer kunskap om barn som exponeras för alkohol under fostertiden och dess konsekvenser och med rätt kunskap och kompetens kan vi i större utsträckning identifiera kvinnor som dricker alkohol under graviditeten och barn som blivit utsatta, säger Eva Franzén, Direktör på Nordens Välfärdscenter.
Att barnen och deras familjer följs upp och får individuell support är otroligt viktigt eftersom FASD är ett tillstånd med livslånga konsekvenser. Förbättrade insatser avseende FASD skulle sannolikt också ge samhällsekonomiska vinster då barn med FASD i hög grad återfinns bland barn och unga med t.ex. asocialt beteende, fortsätter Eva.
4 av 5 svenskar tycker det är fel att dricka alkohol under graviditeten
I rapporten går det att läsa att 82 procent av drygt 4000 svenskar som tillfrågats av IQ tycker att det är fel att dricka ett glas vin eller en öl under graviditet, 14 procent är osäkra och 4 procent tycker det är okej. Samma siffror i Danmark (med 1000 tillfrågade) ligger på 64 procent som tycker det är fel, 27 procent som är osäkra och 9 procent som tycker det är okej. Detta är oroande, och resultaten understryker att det kan finnas ett behov av att öka medvetenheten bland den nordiska befolkningen om riskerna med gravida kvinnors alkoholkonsumtion.
Om fetalt alkoholspektrumsyndrom, diagnoskriterier och forskning på området
FASD är inte en diagnos utan ett paraplybegrepp som refererar till ett brett spektrum av tillstånd kopplade till alkoholexponering under fosterstadiet. FASD beskrivs ofta som en dold funktionsnedsättning eftersom många av de som utsätts för alkohol under fosterstadiet inte uppvisar några av de synliga symptomen som kopplas till alkoholexponeringen. Den osynliga påverkan på hjärnan kan ge svårigheter i vardagen och glappet mellan den kronologiska och psykologiska åldern skapar utmaningar eftersom individen inte hänger med sina jämnåriga i den förväntade utvecklingen. Effekterna som alkoholkonsumtion under graviditeten har på barnet är individuella och beror på flera olika faktorer, däribland hur mycket, ofta och när i graviditeten som exponeringen för alkohol har skett.
Idag finns det inga globala, universella diagnoskriterier för FASD. Bland de nordiska länderna varierar diagnostikmetodik och diagnoskriterier, vilket gör det svårt med jämförelser länder emellan. Det har gjorts försök att uppskatta förekomsten av FASD i de nordiska länderna i en studie från 2017. Resultatet blev en uppskattning på 74 per 10 000 i Sverige, 174 per 10 000 i Norge och 360 av 10 000 i Danmark. Studiens resultat är osäkra och ska tolkas med försiktighet. Trots studiens begränsningar ska förekomsten av FASD inte underskattas. Många barn idag diagnostiseras felaktigt eller diagnostiseras inte alls. En studie från 2015, gjord på adopterade och familjehemsplacerade barn, visar att nästan 9 av 10 barn som i studien uppfyller kriterierna för FASD inte hade fått diagnos eller fått fel diagnos tidigare.
Stora samhällskostnader kopplas till FASD
Utifrån ett samhällsperspektiv finns stora vinster att hämta i anpassat stöd och förbättringar i arbetet med FASD. Bland annat kan det reducera kostnader relaterade till FAS inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, utbildning samt rättsväsendet. Felaktiga, försenade eller obefintliga diagnoser kan leda till orealistiska förväntningar på den drabbade individen, felaktigt utformad vård och stöd samt större risk för beteende- och sociala problem senare i livet. Felaktig eller obefintlig diagnostik leder också till brister i uppskattningen av förekomsten av FASD. En mer korrekt uppskattning av förekomsten leder till bättre förståelse för problemets omfattning och för hur mycket resurser som behövs för att stödja de barn som drabbats samt deras familjer.
Ladda ner och läs den fullständiga rapporten här >>
Den första rapporten “Identifying use of alcohol and other substances during pregnancy – A Nordic overview” släpptes 2020.
<< Tillbaka
