Det finns både okunskap och myter om hur alkohol påverkar fostret. Kan du avgöra vad som är sant eller bara en myt?
Här får du, i sex enkla steg, snabbt svar på vad som är sant eller falskt om fosterskador av alkohol.
Det är bara kvinnor som dricker stora mängder alkohol som får barn med alkoholskador.
Alla foster som blir utsatta för alkohol kan få skador. Vem som helst kan få ett alkoholskadat barn.
Även måttliga alkoholmängder påverkar fosterutvecklingen negativt. Ju större alkoholmängder och desto längre tid som fostret blir exponerat, desto större är risken för allvarliga skador.
Att barn har alkoholrelaterade fosterskador är inte så vanligt, men det är heller inte sällsynt. Man beräknar att fosterutvecklingen har påverkats av alkohol hos omkring 1% av alla barn, alltså mer än 1 000 stycken varje år i Sverige.
Alkoholskador växer bort.
Skadorna som uppstår kan orsaka livslånga funktionsnedsättningar, även om symtomen förändras under livet. ADHD är exempel på en bestående funktionsnedsättning där alkohol i vissa fall kan vara den bakomliggande orsaken.
Missbildningar och skador på olika organ kan ha samband med alkoholexponering under fostertiden.
En del barn kan till exempel drabbas av:
Risken för skador är större under den första delen av graviditeten.
Fostret kan skadas av alkohol när som helst under graviditeten, från de första veckorna och fram till födelsen. Skadorna kan dock bli olika beroende på när de uppstått. Fysiska missbildningar uppstår till exempel oftast tidigt i graviditeten, medan skador som påverkar begåvning och andra hjärnfunktioner uppstår senare.
Man kan se om barn har alkoholrelaterade fosterskador eftersom de alltid har speciella ansiktsdrag.
Kanske har du hört talas om diagnosen fetalt alkoholsyndrom, FAS, där just ansiktsdragen är ett typiskt tecken? De flesta barn med fosterskador av alkohol har dock inte FAS. Därför kan man inte heller avgöra om ett barn har alkoholskador genom att titta på ansiktsdragen.
FAS och alla andra typer av fosterskador som orsakats av alkohol ingår i samlingsbegreppet fetala alkoholspektrumstörningar, FASD.
Barn som utsatts för alkohol under fostertiden kan födas helt friska.
Alla barn som utsätts för alkohol i fosterlivet får inte skador. Det finns olika förklaringar till det. En del foster är starkare än andra och har bättre förmåga att stå emot gifter. Det har även betydelse om fostret utöver alkohol även utsätts för andra påfrestningar, exempelvis näringsbrist, miljögifter, rökning, mediciner, narkotika med mera. Rena slumpen kan också avgöra om ett barn ska få skador eller inte.
Det går inte att avgöra hur stor risken för skador är för en enskild individ.
Det finns inget gränsvärde för när alkohol är garanterat ofarligt, det finns ingen period som är riskfri, det är bara nolltolerans för alkohol under graviditeten som är helt säkert.