Svenska forskare på Fokus FAS: ”Det här är för vanligt för att bli överkurs”
Medfödda alkoholskador syns inte alltid utanpå. Ibland är ADHD-liknande symptom det mest framträdande draget. Det blev tydligt när fem forskare från Västra Götaland på Fokus FAS berättade om sina studier under rubriken ”Fetalt alkoholsyndrom i Sverige i dag”.
Svårt med uppmärksamhet och inlärning. Hyperaktivitet. Nedsatta sociala förmågor. Det är några av de svårigheter som kan uppstå när ett barn alkoholskadas under fostertiden.
Föräldrar till barn med FASD, det vill säga de tillstånd som omfattas av samlingsbegreppet fetal alkoholspektrumstörning, berättar att barnen oftast kräver vuxnas närhet i varje sekund, att de aldrig går att ha på mer än ”en armlängds avstånd”.
Magnus Landgren, docent och barnneurolog, är en av flera forskare som har intresserat sig för de symptom som inte syns med blotta ögat. Han säger att alkoholskadorna skapar en speciell form av ADHD, där barnen är orädda och utan konsekvensförståelse. De har kognitiva brister som ger ett stort behov av anpassat stöd från både vård och skola.
Men för att få rätt habilitering måste barnen först få rätt diagnos.
− Den här kunskapen måste komma ut. Om ett barn av 100 föds med FASD, vilket troligen är en underskattad siffra, så måste barnläkare och barnpsykologer kunna hantera det här. Det får inte bli överkurs när det är så vanligt, säger Magnus Landgren.
På FAS-föreningens konferens Fokus FAS i februari föreläste han och fyra andra forskare från Västra Götalandsregionen under programpunkten ”Fetalt alkoholsyndrom i Sverige i dag”. Utgångspunkten var en studie av östeuropeiska adoptivbarn som kom till Västra Götaland med medfödda alkoholskador på 1990-talet, och som i sin tur blev startskottet för en rad andra studier på området. Inte minst den uppföljning som gjordes för bara några år sedan, när adoptivbarnen blivit 18–28 år, och som bekräftar bilden av svåra livslånga problem.
Valdemar Landgren, forskare och ST-läkare i psykiatri, deltog i uppföljningsstudien. Han berättar om en grupp individer med en kognitiv utveckling som inte följer jämnåriga, som har stort stödbehov även som vuxna och avstannad längdtillväxt.
− Vi ville se hur det hade gått för de barn som undersöktes runt millennieskiftet och som då fick diagnos under FASD-paraplyet. Det visade sig att de flesta av dem var ganska sjuka som unga vuxna, säger Valdemar Landgren och fortsätter:
− Mer än hälften hade oberoende av oss redan kontakt med psykiatrin och hade en rad olika psykiatriska problem, som ångest och diverse annat.
När det gäller de ADHD-liknande symptomen tycktes inte problemen ”mogna ur” på samma sätt som de ibland gör i grupper där det inte är alkoholskador som orsakar symptomen. Det faktum att det fortsatt förekom tillväxtavvikelser och att ögonproblem är vanliga hos personer med FASD, är också nycklar som kan underlätta för att ställa rätt diagnos.
− Sjukvården måste lära sig känna igen det här och ställa diagnos tidigt. Det är bättre att vara proaktiv, innan de här personerna kommer till vuxenpsykiatrin, säger Valdemar Landgren.
Text: Camilla Adolfsson
------------------------
Fotnot: I programpunkten ”Fetalt alkoholsyndrom i Sverige i dag” deltog även Eva Aring, docent inom klinisk neurovetenskap. Hon redogjorde för de ögonproblem som ofta förekommer vid medfödda alkoholskador. Dessutom berättade neuropsykologen Leif Svensson och ST-läkaren i psykiatri Teodor Poignant om en studie som just nu pågår på BUM i Mariestad, dit barn från hela Västra Götalandsregionen remitteras för att bli utredda för FAS och FASD. Resultatet från den studien kan förhoppningsvis presenteras senare i år.
