Abstraktion och logik
I den abstrakta förmågan ingår exempelvis att med fantasins hjälp kunna se en kartong som ett garage till leksaksbilarna, eller en bunt blad som sedlar – det vill säga att ett föremål eller en företeelse symboliserar något annat. Det handlar också om att se hur ens eget beteende påverkar andra och hur andras beteende påverkar en själv.
Abstraktion och logisk förmåga är nära förbundna och utvecklas som så mycket annat i kontakten med andra människor under hela livet. En utvecklad förmåga att tänka abstrakt ökar möjligheten att ändra beteenden, att uttrycka önskemål och känslor och förstå andra.
För att kunna reflektera över sig själv och omvärlden, och så småningom även fundera över existentiella frågor som politik och religion, är abstrakt tänkande en förutsättning. Detta är som regel svårt för personer med FASD och att träna i samspelet med en vuxen är därför extra viktigt.
Brister i det logiska tänkandet blir särskilt tydliga inom matematiken när eleverna exempelvis ska kunna se mönster i talföljder, räkna i huvudet, tolka enkla diagram och liknande.
Arbetsmaterial som är konkret kan förbättra inlärningen, men barn med FASD lär sig ändå ofta ”mekaniskt” utan att förstå. Att låta siffrorna i matteboken representeras av klossar för att hjälpa barnet förstå kan tyckas självklart, men kanske blir det i stället svårare. Brister i abstraktionsförmågan kan göra det svårt för barnet att ”se” att några röda legobitar representerar siffran fem.
Att utnyttja hela kroppen och så många sinnen som möjligt kan förbättra inlärningen och det gäller att hitta kreativa lösningar. En sådan kan exempelvis vara att räkna bollar samtidigt som man hoppar på en studsmatta i takt till musik, så att hjärnan stimuleras genom både syn, hörsel och taktilt sinne. Många menar att just rörelse och rytm förbättrar olika förmågor, men det finns ännu så länge inga vetenskaplig belägg.
Tid och pengar
Svårigheterna att förstå tid och pengar, liksom problemen med orsak/verkan, är associerade till de delar av hjärnan som styr det logiska tänkandet och de flesta som har FASD har större eller mindre skador i denna del av hjärnan. Generellt har personer med FASD svårigheter med tidsbegrepp som före/efter, igår/i morgon, eller att beräkna tidsåtgång, hur lång tid det är kvar eller hur lång tid som passerat.
Digital tid är problematiskt, till exempel att ”översätta” stationsklockans analoga tid till tidtabellens digitala tidsangivelser.
Personer med FASD har ofta också svårt att hantera pengar. De kan ha problem att komma ihåg namnet och valören på mynt och sedlar, uppskatta värdet av en handfull växelmynt och veta hur mycket växel man ska ha tillbaka när man köpt något. Att inte kunna göra en ”rimlighetskalkyl”, det vill säga uppskatta vad som är rimligt pris för en vara, vållar problem i vardagen och det är stor risk att bli lurad. Det finns olika hjälpmedel och man kan lösa en del praktiska problem med lite kreativitet.
I annonser och på butikernas hemsidor kan man exempelvis hitta priserna på olika varor och skriva dem på shoppinglistan. Miniräknare finns i mobiltelefonen som även innehåller många andra funktioner som kan vara användbara.
Orsak, verkan och konsekvens
Om man inte förstår vad som är orsak och vad som är verkan kan man inte självmant ändra sitt beteende med ledning av de följder beteendet får. Detta är en av de dolda funktionsnedsättningar som inverkar allra mest på livsföringen under hela livet.
Både föräldrar och lärare vittnar om att barn/ungdomar med FASD ofta gör samma misstag om och om igen, trots att de gång på gång blir korrigerade eller får ta konsekvenserna av vad de ställt till med. Det är lätt att bli uppgiven och det gäller att utrusta sig med stort tålamod och bra strategier.
Konsekvenser måste vara logiska och lättförståeliga och de måste komma omedelbart. Konsekvenser ska heller inte förväxlas med bestraffningar. Indragen veckopeng, utegångsförbud och liknande är inte logiska konsekvenser av felbeteende, utan bestraffningar som oftast inte har någon effekt.
Om barnet ertappas med att ha tagit pengar i mammas plånbok är det en logisk konsekvens att konkret visa barnet den tomma plånboken och förklara att det inte finns pengar till det barnet vill ha. Att fördöma eller bli arg har sällan någon positiv inverkan på dåligt beteende, även om det många gånger är svårt att undvika.
När man talar om orsak och verkan syftar man oftast på saker som leder till negativa konsekvenser, men svårigheterna att förstå sambandet gäller även då konsekvenserna är positiva. Det är därför svårt att motivera barn med FASD till att vara ”duktiga” genom att använda belöningar som höjd veckopeng eller liknande.
Om barnet däremot får uppleva positiva känslor i samband med vissa handlingar, gärna i samspel med en vuxen, fungerar det som en form av direkt belöning för barnet/den unge. Man kan likna det vid hur små barn i leken lär sig att utföra uppgifter. Att plocka upp saker från golvet blir på så sätt inte i första hand en arbetsuppgift utan en stunds positiv samvaro.
Mer att läsa
Du kan läsa mer om abstraktion och logik på Dyslexiförbundets hemsida
Tips om kognitiva hjälpmedel hittar du i menyn under rubriken webbresurser
