Narkotika

Författad av Ihsan Sarman, överläkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Allmänt

Narkotiska droger som intas under graviditet riskerar att orsaka graviditetskomplikationer och påverka fostret negativt. Det sistnämnda kan leda till skador eller funktionsstörningar hos barnet senare i livet. Med narkotika avses ”läkemedel eller hälsofarliga substanser som har beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter.” (§ 8 Narkotikastrafflagen; 1968:64)

Eftersom en kvinna som använder droger inte nödvändigtvis behöver tillhöra en bestämd missbrukspopulation så är det i detta sammanhang mer ändamålsenligt att tala om riskbruk respektive
beroende/missbruk.

Riskbruk är ett bruk av substans som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser, men där diagnoserna skadligt bruk, missbruk eller beroende inte föreligger. Beroende/missbruk medför att man inte längre klarar av att styra intaget av drogen.

Komplikationer under graviditet

Tungt narkotikamissbruk (injicering eller dagligt missbruk) är förenat med betydligt förhöjda risker för blödningar, avlossning av livmoderkakan, missfall, fosterdöd, havandeskapsförgiftning, för tidig födelse eller förlossningskomplikationer som kan påverka både mamman och barnet, ett exempel är mekoniumaspiration, det vill säga inandning av barnbeck.

Påverkan på fosterutvecklingen

De allvarligaste komplikationerna berör det växande fostret och har både kort- och långsiktiga konsekvenser. Även läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, det vill säga behandling med metadon eller buprenorfin, kan ha ogynnsamma effekter på det nyfödda barnet.

Alla narkotiska droger passerar livmoderkakan och når fostret på grund av liten molekylstorlek samt fettlöslighet. Effekterna varierar dock beroende på hur mycket, hur ofta och hur länge fostret exponerats för substansen samt eventuell förekomst av andra negativa faktorer som psykisk ohälsa, dåligt näringsintag, tobaksmissbruk, intag av flera droger eller stress orsakad av sociala missförhållanden hos den gravida kvinnan.

Påverkan är inte begränsad till en bestämd tidpunkt utan kan ske när som helst under graviditeten. Riskperioden för organmissbildningar är begränsad till de första 13 graviditetsveckorna (första trimestern). Hittills har man inte kunnat verifiera att de vanligen förekommande narkotiska drogerna ensamma orsakar strukturella missbildningar såsom alkohol gör. Däremot kan tillväxten påverkas negativt vid kroniskt missbruk av narkotika, särskilt om fostret samtidigt utsätts för andra belastande faktorer angivna ovan.

Den främsta risken med samtliga droger är de långsiktiga konsekvenser som berör hjärnans mognad. Det nätverk av miljarder nervceller som är färdiganlagt vid mitten av graviditeten byggs vidare med hjälp av signalsubstanser som uppträder tidigt i fosterhjärnan. Narkotiska droger utövar sina effekter genom att imitera dessa signalsubstanser.

Det är detta delikata och komplexa bygge som kan störas vid drogexponering och leda till neuropsykologiska konsekvenser. Språkliga, kognitiva och exekutiva funktioner som är nödvändiga för optimal inlärning, uppmärksamhet och impulskontroll senare i livet kan skadas.

Epigenetiska aspekter

Vi ärver våra gener av våra föräldrar, med egenskaper som är predestinerade för en viss utveckling. Epigenetik är den del av genetiken som behandlar de förändringar i genuttryck (fenotyp) som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Epigenetiken handlar om hur DNA läses av och hur DNA uttrycks. Cellens tillstånd i detta hänseende - det vill säga dess epigenom - kan leda till att generna omprogrammeras och därför uttrycks annorlunda än vad DNA signalerar. Epigenomets signaler kan med andra ord överrösta det DNA som ärvts från föräldrarna. Epigenomet påverkas av yttre faktorer som mat, toxiska substanser, droger, hormoner, ålder, m.m.

Den moderna forskningen fokuserar också på hur epigenetisk påverkan av droger kan inträffa tidigt under fosterlivet eller redan innan befruktningen, det vill säga även i spermier, och överföra ett genetisk förändrat arv till fostret. Det är således inte endast modern som behöver vara försiktig. Detta kan betecknas som en generationsöverföring av drogberoende och drogexponering före födelsen kan mycket väl betecknas som det första traumat i livet.

Denna forskning är ännu i sin linda och kommer att förse oss med helt nya kunskaper och insikter om de ogynnsamma effekterna av drogexponering under graviditeten, exempelvis för barnets neuropsykologiska utveckling.

Olika drogers effekter

Klicka här för att läsa om beskrivningar av olika narkotiska substansers konsekvenser för barnet, baserade på kunskap publicerad i vetenskapliga arbeten.

Förekomst av drogintag under graviditet

Epidemiologiska data från USA (National Survey on Drug Use and Health) ger en indikation på hur mönstret kan se ut i västvärlden. Under åren 2012–2013 använde 5,4 procent av gravida amerikanska kvinnor illegala droger (jämfört med 11,4 procent av icke-gravida). Användningen av illegala droger minskade under graviditeten, men 2,4 procent av kvinnorna använde fortfarande illegala droger under sista tredjedelen av graviditeten.

Från Sverige saknas data över drogmissbruk under graviditet. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, och Folkhälsoinstitutet (åren 2010 och 2011) var andelen kvinnor i fertil ålder som använt narkotika under den senaste månaden 0,7 procent i åldern 15–24 år, 1,8 procent hos 25–34-åringar och 0,2 procent för kvinnor i åldern 35–44 år. Dessutom rapporterade 0,3–0,8 procent av kvinnorna att de missbrukat narkotikaklassade läkemedel utan läkarordination under den senaste månaden.

Av de totalt 30 000 individer i Sverige som beräknas vara tunga narkotikamissbrukare (injicerat narkotika senaste 12 månaderna eller dagligt narkotikabruk senaste 4 veckorna) utgör kvinnor en fjärdedel, merparten av dem i fertil ålder. Amfetamin är den dominerande drogen, men blandberoende är mycket vanligt.

Sammanfattning

Drogfrihet under graviditet är en förutsättning för att ett barn ska kunna födas friskt. När en kvinna med drogberoendeanamnes, drogintag eller pågående drogmissbruk upptäcker sin graviditet och väljer att fullfölja den behöver hon mycket stöd för att avsluta sitt beroende och hålla sig helt borta från fortsatt drogintag. Hon behöver knytas till specialistmödravård med tillgång till multiprofessionellt omhändertagande, med stöd från flera olika aktörer för optimal vård. 

Det viktigaste är att skapa kontinuitet, empati och god omsorg. Kvinnan har ofta oro och känsla av skuld för att ha orsakat skador på det väntade barnet. Att ge allsidig information om specifika drogers effekter kan vara svårt på grund av ovetskap om hur länge, hur mycket och hur ofta drogexponering har skett. Det är också svårt att i individuella fall förutsäga de neuropsykologiska störningar som kan visa sig senare under barnets utveckling, kanske först efter flera år. Det man däremot vet är att en förändrad livsföring ger positiva effekter under resten av graviditeten, vilket även kommer barnet till godo.

Mor och barn behöver stanna längre tid på BB för observation av eventuella symptom på abstinens. Amning skall uppmuntras om modern är drogfri. Underhållsbehandling med metadon eller buprenorfin utgör ingen kontraindikation.

Barn i familjer med missbruksproblem löper ökad risk att utsättas för omsorgssvikt. Föräldrarna behöver som regel långsiktigt stöd och hjälp i sitt föräldraskap för att utveckla ett gott samspel med sitt barn så att en trygg anknytning etableras.

Om barnet visar symptom på neuropsykologisk störning bör detta föranleda snabb identifikation och insättande av lämpliga stödinsatser.